Reflektion kring min bildanalys

GUL Göteborgs Universitet. Ann-Christine Werle
LLBD10/LLBD45/LLBD40 V13 Bild för lärare åk 7-9, ingår i lärarlyftet (Omgång 2)

Reflektion Modul 8, Uppgift 2.

När jag läser Peter Englunds recension av Gitta Serenys ” Vid avgrunden” i Tilde Bilaga 2 s.78 ryser jag.

Att tolka den bilden och kunna berätta som Peter Englund är stort. Men så är han en känd författare av stora mått enligt mig.

Jag har valt att tolka min valda bild utifrån modellen ”Egna erfarenheter” (Tilde s 51-53) Verket heter ”Men and women” av Liu Xiadong från utställningen Made in China på Louisiana år 2007. Det slår mig att jag själv valt en bild som väcker liknande känslor inom mig, som ”Vid avgrunden” Att jag valde denna tolkningsform kändes naturligt, jag har som tur är sluppit att uppleva krigets fasor, men jag har vuxit upp med en krigsskadad far och levt i en generation som upplevt mycket fasor. Idag kommer det ständigt nya flyktingar till den skola som jag arbetar på. Kriget finns ständigt där och påminner om hur vi människor fungerar.

Jag kunde ha valt någon annan modell och jag funderade över varför jag fastnade för denna modellen. Jag har tidigare gjort flera bildanalyser både själv och tillsammans med mina elever. Det skulle inte fungera att arbeta utifrån ekfraser som Bosse Ragnerstam beskriver. Där man kopplar till ett livsvärldsperspektiv. Eftersom jag själv arbetar med verket, kan jag inte både skriva en kort förklaring av bilden till mig själv eftersom metoden bygger på andras åsikter och tankar. ( Tilde s. 50)Men jag kan mycket väl tänka mig att arbeta med metoden med mina elever.

Jag kände att tankarna kunde vandra mer fritt i den senare modellen. Där jag fokuserar på bildens betydelse oavsett mina kunskaper om konstvärlden och fantisera och fundera kring mina egna erfarenheter. Min tanke är att slutresultatet av tolkningen blir en berättelse om vad människorna har råkat ut för.

Bildanalys enligt Göran Sonesson bygger på två steg där första steget är intuitivt, de intryck och tankar du får av bilden. Det andra steget då du reflekteras över vad din upplevelser kan betyda sett utifrån de semiotiska begreppsapparaten, här blir det mer att fundera över varför jag tolkar som jag gör och hitta de olika symbolerna i bilden för att förklara detta.

De olika metoderna går in i varandra och resultatet av tolkningen skulle i mitt fall förmodligen se ganska likt ut oavsett vilken modell jag valt. Det är mina erfarenheter och min referensvärld som styr. Det är bara olika sätt att ta sig an analysen. Att symboler, ikongrafi etc. där en ros står för kärlek, eller ett kors står för döden beror på min egen symbolvärld, det är naturligtvis självklart. För en annan person kan rosen stå för socialdemokraterna och korset för tro till exempel. (Tilde s.86)

”Kännetecknande för tecken är att de står för något annat. De anspelar på något mer än sin sinnliga och materiella närvaro. ( Lindgren B & Gert Z Nordström, 2013, s.37)” Det är mycket tydligt i mitt bildval. Bilden visar mycket som jag egentligen inte kan se, men ser med mitt inre öga, ur ett semiotiskt perspektiv

Att tolka bilder oavsett vilken metod du väljer att följa handlar om mina egna erfarenheter i ett inre kontext där jag analyser och riktar mig mot vad jag engagerar mig i.

Den yttre kontexten när jag såg verket på Louisiana, bilder av många olika konstnärer som

skildrade Kina som samhälle, verket är stort och jag befann mig tillsammans med många andra människor. Mottagarkontexten påverkar den bestämda social och språklig situation och inverkar på min tolkningsakt. Tillsammans och individuellt. Det har också stor betydelse för hur jag tog till mig verket. Hade jag bara letat upp verket på nätet hade jag inte fått samma känsla för det.

Det är jag övertygad om. Ett medie som enbart visar en bild utan något annat sammanhang kan lätt falla just på avsaknad av rätt kontext.

Kultursemiotiken i detta fall är en konsthall full med människor och konst från en annan kultur och en annan världsdel. Jag som mottagare har redan en norm som informationen anpassas till.

Det jag såg i verket då har jag nu utvecklat genom min analys, där normen som ger estetisk

och annan betydelse till verket utöver den ikoniska eller plastiska betydelsen spelar in. (Tilde s.46)

Varför är kvinnorna nakna och inte männen? Båda är utblottade, men på olika sätt. Jag läser och funderar över detta på sid 96 i Tilde där verket ”Frukost i det gröna” av Manet diskuteras. Här skriver man om kontrasten avklädd, påklädd samverkar med kontexten i bilden som förstärker uttrycket. Kanske det även har betydelse i den bild jag själv har tolkat.

Konstnärens bildspråk med de tomma ytorna och de stora kontrasterna mellan klädstapeln och de olika personerna i bilden är viktiga för min tolkning.

Hur utnyttjar man och skadar människor under krig? Männen strider och blir dödade, kvinnorna blir sexuellt förnedrade. Tyvärr är det verkligheten i många krig, en modell som upprepas gång efter gång. Vad står de tomma ytorna för? Konstnären ger mig ytor att själv fylla i. Det blir som att läsa mellan raderna. Bilden är ett starkt språk. Som bildlärare är det viktigt att få eleverna att förstå det. ”En vanlig uppfattning är att endast verbal kommunikation är språk” Men det är en förlegad syn på kommunikation och diskriminerar inte bara bilden utan även andra discipliner som filmspråk, musikspråk och teckenspråk. (Lindgren B & Nordström G Z s.39)

Att ett konstverk uppfattas genom känslorna men också genom förnuftet är självklart enligt den amerikanske filosofen Nelson Goodman. Den symbolbearbetning som vi gör i estetiska sammanhang får mig att se upplevelsen av en bild som en aktiv handling. ”Det estetiska frammanas av objekt men förverkligas av subjekt” (Lindgren B & Nordström G Z s.49)

Man skulle kunna säga att det verk jag valt är expressionistiskt. Jag har svårt att tro att någon känner lugn och harmoni av att titta på bilden lika lite som när man tittar på ”Skriet” av Edward Munch. Självklart har olika kulturer och upplevelser hos varje människa betydelse för hur bilder tolkas.

Enligt Heidegger finns det inget ”rent” seende. ”Allt iakttagande är beroende av en tillvaro kopplat till den mänskliga existensen. Han menar att alla fenomen är beroende av sina funktioner. Det finns inget fenomen i sig. Han pratar om don-aktighet, där min bilds klädstapel inte bara är en klädstapel, utan står för något mer. Men det är inte så enkelt. Konstnären har lämnat ute många symboler och fenomen att tolka utifrån. Bilden går inte att läsas på det sättet enbart, och det framgår när jag läser vidare i kapitel 3 om den dynamsika semitoken. Avslutningsvis håller jag med om ”att det finns ingen absolut gräns mellan betydelser och icke-betydelser lika lite som det finns en absolut gräns mellan vad som är konventionella och icke-konvetnionella tecken i bildspråket”. (Lindgren B & Nordström G Z s.66) Som tur är går det inte att säga att någon tolkar och analysera ett verk fel. Vi tolkar alla olika utifrån de unika personer vi är.

Bildanalys för 6:an

                                                              Hjortbergstavlan

Bildanalys

Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden.

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas.

Skriv i löpande text

1. Vad händer i rummet ? Vad har hänt innan dom ställer upp sig?? Vad kommer att hända efteråt?

2. I vilken miljö är dom? Stämning? Är de ute eller inomhus? Hemma eller i en främmande miljö? I stan eller på landsbygden?
3. Vad föreställer bilden? Är det människor, djur, saker mm vi ser i bilden? Vilka färger finns? Vad finns utanför bilden? Vad finns utanför rummet?
   
4. När är det? Vilken tid på året och dygnet, är det morgon eller kväll till exempel? Århundrade eller år?
   
5. Hur känns det? Vilken väderlek och temperatur är det? Blåser det? Är det varmt, ljummet, svalt eller kallt? Är det ansträngande eller bekvämt?
   
6. Hur luktar det?
   
   
7. Vilka ljud kan du höra? Vad säger människorna till varandra?
   
8. Nu ska du göra en egen berättelse av det du kommit fram till. Kanske är du en av personerna i bilden eller någon som tittar på. Kanske är du konstnären som målat tavlan.
   

Jag har valt Hjortbergstavlan som uppgift att analysera för mina elever i år 6. Jag har nu undervisat tre 6:or sedan skolstarten i augusti, vi har arbetat med färglära, perspektiv och illustration bland annat. Vi har skapat och pratat om abstrakt och föreställande konst och tittat på olika konstverk utifrån abstrakt, föreställande och färgläran. Det har fungerat bra och tanken har varit att med lite repetition för en del från mellanstadiet och helt nytt för en del, har dom lärt sig hitta i bildsalen, lärt känna mig och nya klasskamrater samt hur jag lägger upp arbetet på mina lektioner.

Nu skall dom ha tema 1600-1700 talet så då passar jag på att jobba med Hjortbergstavlan med klasserna.

Eleverna kommer att få tolka bilden utifrån tolkningsmodellen Bildtolkning utifrån egna erfarenheter.Här är det meningen att eleverna fokuserar på bildens betydelse oavsett dennes kunskaper om konstvärlden och relatera bilden till sin egen upplevelse av bilden med stöd av tolkningsschemat. ( Tilde s.51) Jag tror det passar till deras ålder.

Jag har förenklat mallen något för att det inte skall bli för svårt att svara på frågorna. Jag tror det kommer bli svårt för en del ändå. Vi kommer gå igenom alla frågor innan dom sätter igång på egen hand, så att jag kan ge exempel.

När den egna tolkningen är gjord och jag har poängterat att dom inte behöver läsa upp texten för klassen om dom inte vill. Är tanken att vi tillsammans tittar på tavlan och diskuterar dess innehåll och vad bilden berättar.

Jag har gjort ett antal frågor som jag tänker att vi kan förhålla oss till, men vi får se vad det hamnar så som i sokratiska samtal så tänker jag mig att följa med i deras funderingar.

Slutligen kommer jag att berätta det som finns skrivet om tavlans historia.

Att diskutera:

Varför står pojkarna för sig och flickorna för sig ?

Gick alla klädda på detta viset på 1700-talet ?

Är det deras finkläder ?

Ser dom ut som ”vanliga” barn?

Vad tror du de olika sakerna och Lemuren vill säga?

Hur lång tid tror du det tog att måla tavlan?

Vems rum tror du dom står i?

Jag kommer att visa bilden på kanonen när vi pratar om den.

Dom får den enskilda uppgiften i sin bildmapp i First Class.

Vi kommer även att tillsammans titta på några andra kända verk från tiden.

Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6.

Betyg A

Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.

Jag vill att dom skall nå detta målet, att dom skall fantisera fritt runt bilden innan jag berättar något om den. Att dom får ta del av de andras funderingar kring tavlan. Att dom lär sig hur konst kan se ut från olika tider. Hur människor levde och såg ut. Vad en bild kan berätta om historia. Att dom kanske hamnar på Varbergs museum där tavlan hänger för tillfället. Och då kan dela med sig av de kunskaper dom fått om tavlan.

Min egen bildanalys.

Hej vänner!

Här är en av mina egna analyser. Jag återkommer med mina reflektioner senare. Tyvärr kunde jag inte få upp bilden i storlek. Men jag vill ändå jobba med denna bilden, den berörde mig mycket.

Denna bilden såg jag på en utställning på Loisiana konstmuseum 2007. Utställningen hette MADE IN CHINA och gjorde ett stark intryck på mig. Konstverket är målat av Liu Xiaodong, Man and Woman 2006.

Bildtolkning utifrån egna erfarenheter. ( Tilde s.51-53)

Jag har valt denna metod för att bilden i sig lämnar ett stort utrymme för egna tolkningar i och med de stora vita ytorna.

Fem unga män ligger på en rad, en klädstapel delar bilden i två sidor, på andra sidan stapeln sitter tre nakna kvinnor tätt tillsammans. De fem männen har blivit dödade och fråntagna sina kläder, dom har smutsiga fötter. Fyra av männen har bara kalsonger på sig, en man är halvt dold bakom kläderna och har kvar sina långbyxor. Männen är soldater, dom har blivit avrättade.

Kvinnorna sitter lugnt tillsammans, bilden visar inte några övriga föremål så som rum, möbler med mera. Deras blickar känns tomma, som om dom inte bryr sig längre.

Människorna känns väldigt utlämnade och blottade, det finns inget skydd, ingenstans att ta vägen.

Männen och kvinnorna befinner sig i samma stad, männen ligger på en grusig dammig väg och kvinnorna befinner sig inne i ett rum på en gammal soffa, det luktar rök och damm.

Bilden är nutid, kläder, frisyrer och plastbackar vittnar om det. Det är varmt och kvavt, det är en stickande lukt av blod, rök och sopor. Det känns dammigt och klibbigt. Känslan är otrygghet och obehag. En rädsla för vad som kommer att hända.

Det är ganska tyst för att vara en så stor stad, det är inte många som är ute på gatorna, en känsla av rädsla ligger över staden.

Färgerna är gulbruna med starkare kontraster på kläderna, både på männen och de staplade kläderna. För övrigt är bilden vit förutom fläckar av färg bredvid männen och ovanför kvinnorna. Små fläckar av droppande färg finns också med. Även dessa känns hotfulla.

Utanför bilden finns en relativt stor stad i Kina, strider har utkämpats och staden bär spår av krig och elände.

Det har blivit inbördeskrig mellan olika provinser. När Kinas inkomster har

ökat kraftigt under de senaste årtiondet har klassamhället blivit enormt, de fattiga blir fattigare, de rika så enormt mycket rikare.

Klyftorna mellan människorna skapar kriminalitet och orättvisor. Männen har försökt stoppa ett upplopp men blivit tillfångatagna av ett kriminellt gäng. Kvinnorna har tvingats till prostitution för att familjen ska överleva.

Avslutningsvis i min gestaltning lägger jag till dena bild, när jag kom på att jag gjort en broderad bild inspirerad av en klädesväska från Halland.

Nu har saker och ting börjat falla på plats tror jag. Grodan har hamnat på en svensk gammal bonad.
Jag kände att jag ville spegla de två olika kulturerna utifrån mönster och traditioner. Nu skall jag bara finputsa på bilderna.

Det har varit trögt ett tag att komma på hur jag vill jobba med "Minnen" från min resa.
Nu har jag tittat igenom en hel drös med bilder och fastnat för alla de vackra mosaiker jag såg.
Mitt arbete blir ett collage där jag kommer att arbeta  med bland annat mönster. Jag har tänkt att
bygga upp collaget som ett möte mellan två olika kulturer Marocko och Sverige med herr Omar och hans pass i mitten. Vi får se hur det blir.