LLBD10/LLBD45/LLBD40 V13 Bild för lärare åk 7-9, ingår i lärarlyftet (Omgång 2)
Reflektion Modul 8, Uppgift 2.
När jag läser Peter Englunds
recension av Gitta Serenys ” Vid avgrunden” i Tilde Bilaga 2
s.78 ryser jag.
Att tolka den bilden och kunna berätta
som Peter Englund är stort. Men så är han en känd författare av
stora mått enligt mig.
Jag har valt att tolka min valda bild
utifrån modellen ”Egna erfarenheter” (Tilde s 51-53) Verket
heter ”Men and women” av Liu Xiadong från utställningen Made in
China på Louisiana år 2007. Det slår mig att jag själv valt en
bild som väcker liknande känslor inom mig, som ”Vid avgrunden”
Att jag valde denna tolkningsform kändes naturligt, jag har som
tur är sluppit att uppleva krigets fasor, men jag har vuxit upp med
en krigsskadad far och levt i en generation som upplevt mycket
fasor. Idag kommer det ständigt nya flyktingar till den skola som
jag arbetar på. Kriget finns ständigt där och påminner om hur vi
människor fungerar.
Jag kunde ha valt någon annan modell
och jag funderade över varför jag fastnade för denna modellen.
Jag har tidigare gjort flera bildanalyser både själv och
tillsammans med mina elever. Det skulle inte fungera att arbeta
utifrån ekfraser som Bosse Ragnerstam beskriver. Där man kopplar
till ett livsvärldsperspektiv. Eftersom jag själv arbetar med
verket, kan jag inte både skriva en kort förklaring av bilden till
mig själv eftersom metoden bygger på andras åsikter och tankar.
( Tilde s. 50)Men jag kan mycket väl tänka mig att arbeta med
metoden med mina elever.
Jag kände att tankarna kunde vandra
mer fritt i den senare modellen. Där jag fokuserar på bildens
betydelse oavsett mina kunskaper om konstvärlden och fantisera och
fundera kring mina egna erfarenheter. Min tanke är att
slutresultatet av tolkningen blir en berättelse om vad människorna
har råkat ut för.
Bildanalys enligt Göran Sonesson
bygger på två steg där första steget är intuitivt, de intryck
och tankar du får av bilden. Det andra steget då du reflekteras
över vad din upplevelser kan betyda sett utifrån de semiotiska
begreppsapparaten, här blir det mer att fundera över varför jag
tolkar som jag gör och hitta de olika symbolerna i bilden för att
förklara detta.
De olika metoderna går in i varandra
och resultatet av tolkningen skulle i mitt fall förmodligen se
ganska likt ut oavsett vilken modell jag valt. Det är mina
erfarenheter och min referensvärld som styr. Det är bara olika
sätt att ta sig an analysen. Att symboler, ikongrafi etc. där en
ros står för kärlek, eller ett kors står för döden beror på
min egen symbolvärld, det är naturligtvis självklart. För en
annan person kan rosen stå för socialdemokraterna och korset för
tro till exempel. (Tilde s.86)
”Kännetecknande för tecken är
att de står för något annat. De anspelar på något mer än sin
sinnliga och materiella närvaro. ( Lindgren B & Gert Z
Nordström, 2013, s.37)” Det är mycket tydligt i mitt bildval.
Bilden visar mycket som jag egentligen inte kan se, men ser med
mitt inre öga, ur ett semiotiskt perspektiv
Att tolka bilder oavsett vilken metod
du väljer att följa handlar om mina egna erfarenheter i ett inre
kontext där jag analyser och riktar mig mot vad jag engagerar mig
i.
Den yttre kontexten när jag såg
verket på Louisiana, bilder av många olika konstnärer som
skildrade Kina som samhälle, verket
är stort och jag befann mig tillsammans med många andra människor.
Mottagarkontexten påverkar den bestämda social och språklig
situation och inverkar på min tolkningsakt. Tillsammans och
individuellt. Det har också stor betydelse för hur jag tog till
mig verket. Hade jag bara letat upp verket på nätet hade jag inte
fått samma känsla för det.
Det är jag övertygad om. Ett medie
som enbart visar en bild utan något annat sammanhang kan lätt
falla just på avsaknad av rätt kontext.
Kultursemiotiken i detta fall är en
konsthall full med människor och konst från en annan kultur och en
annan världsdel. Jag som mottagare har redan en norm som
informationen anpassas till.
Det jag såg i verket då har jag nu
utvecklat genom min analys, där normen som ger estetisk
och annan betydelse till verket utöver
den ikoniska eller plastiska betydelsen spelar in. (Tilde s.46)
Varför är kvinnorna nakna och inte
männen? Båda är utblottade, men på olika sätt. Jag läser och
funderar över detta på sid 96 i Tilde där verket ”Frukost i det
gröna” av Manet diskuteras. Här skriver man om kontrasten
avklädd, påklädd samverkar med kontexten i bilden som förstärker
uttrycket. Kanske det även har betydelse i den bild jag själv har
tolkat.
Konstnärens bildspråk med de tomma
ytorna och de stora kontrasterna mellan klädstapeln och de olika
personerna i bilden är viktiga för min tolkning.
Hur utnyttjar man och skadar människor
under krig? Männen strider och blir dödade, kvinnorna blir
sexuellt förnedrade. Tyvärr är det verkligheten i många krig, en
modell som upprepas gång efter gång. Vad står de tomma ytorna
för? Konstnären ger mig ytor att själv fylla i. Det blir som att
läsa mellan raderna. Bilden är ett starkt språk. Som bildlärare
är det viktigt att få eleverna att förstå det. ”En vanlig
uppfattning är att endast verbal kommunikation är språk” Men
det är en förlegad syn på kommunikation och diskriminerar inte
bara bilden utan även andra discipliner som filmspråk, musikspråk
och teckenspråk. (Lindgren B & Nordström G Z s.39)
Att ett konstverk uppfattas genom
känslorna men också genom förnuftet är självklart enligt den
amerikanske filosofen Nelson Goodman. Den symbolbearbetning som vi
gör i estetiska sammanhang får mig att se upplevelsen av en bild
som en aktiv handling. ”Det estetiska frammanas av objekt men
förverkligas av subjekt” (Lindgren B & Nordström G Z s.49)
Man skulle kunna säga att det verk
jag valt är expressionistiskt. Jag har svårt att tro att någon
känner lugn och harmoni av att titta på bilden lika lite som när
man tittar på ”Skriet” av Edward Munch. Självklart har olika
kulturer och upplevelser hos varje människa betydelse för hur
bilder tolkas.
Enligt Heidegger finns det inget
”rent” seende. ”Allt iakttagande är beroende av en tillvaro
kopplat till den mänskliga existensen. Han menar att alla fenomen
är beroende av sina funktioner. Det finns inget fenomen i sig. Han
pratar om don-aktighet, där min bilds klädstapel inte bara är en
klädstapel, utan står för något mer. Men det är inte så
enkelt. Konstnären har lämnat ute många symboler och fenomen att
tolka utifrån. Bilden går inte att läsas på det sättet enbart,
och det framgår när jag läser vidare i kapitel 3 om den dynamsika
semitoken. Avslutningsvis håller jag med om ”att det finns ingen
absolut gräns mellan betydelser och icke-betydelser lika lite som
det finns en absolut gräns mellan vad som är konventionella och
icke-konvetnionella tecken i bildspråket”. (Lindgren B &
Nordström G Z s.66) Som tur är går det inte att säga att någon
tolkar och analysera ett verk fel. Vi tolkar alla olika utifrån de
unika personer vi är.